Vad kan vi lära oss av sorteringen av textilier?

En stickprovsanalys av textilier som samlats in inom SorTex-projektet ger en inblick i vilka typer av kläder som hamnar i de olika sorteringskategorierna och vilka fel, såsom noppor, som i synnerhet påverkar klädernas kvalitet. Analysen fokuserar specifikt på textilier som klassificerats som”low”och”medium”och syftar till att undersöka vad dessa fraktioner består av och vilket värde de fortfarande kan ha, även om de inte är lämpliga för direkt återanvändning. Resultaten pekar bland annat på möjligheter till rengöring, återanvändning, återförsäljning eller andra former av återvinning och vidare användning. Analysen visar därmed hur en mer grundlig sortering kan bidra till att identifiera textilernas vidare potential, förlänga deras livslängd och minska den mängd som hamnar i avfall.

AP5 och analysens avgränsning

Som en del av SorTex-projektet har AP5 haft ett särskilt intresse för de materialfraktioner som inte kan återvinnas direkt. AP5 arbetar med affärsmodeller och är därför intresserat av att få mer kunskap om de fraktioner som klassificeras som ”Low” och ”Medium”, samt om den potential som materialen fortfarande har.

Kategorin ”Very Low” togs inte med i analysen, eftersom materialet bedömdes vara i alltför dåligt skick. Analysen fokuserar därför på de material som har samlats in och därefter klassificerats som ”Low” eller ”Medium”, i syfte att kartlägga vad dessa fraktioner faktiskt består av. Textilierna analyserades för att undersöka bland annat kvalitet, de vanligaste felen, klädtyper, färger, varumärken, material och storlekar. Syftet var att få en bättre förståelse för vad som finns i de omfattande textilströmmarna och vilken potential textilierna har för återanvändning, återförsäljning och återvinning.

Två kategorier – Medium och Low

I analysen delades materialet in i två huvudkategorier: Medium och Low.

Medium = Materialet är i ett medelmåttigt skick. Det kan inte nödvändigtvis användas direkt igen, men det har fortfarande en viss kvalitet eller ett visst värde och kan eventuellt sorteras, behandlas eller återanvändas.

Låg = Materialet är av lägre kvalitet eller i sämre skick. Det är inte lämpligt för direkt återanvändning, men kan ändå innehålla material eller komponenter som kan vara värdefulla för andra former av återvinning eller användning.

Kategorin ”Medium” bestod av 789 klädesplagg med en sammanlagd vikt på 173 kg, medan kategorin ”Low” innehöll 703 klädesplagg med en sammanlagd vikt på 179 kg. Siffrorna ger en bild av mängden, men det väsentliga är själva innehållet. Även om ett klädesplagg placeras i kategorin ”Low” betyder det inte nödvändigtvis att det saknar värde. Det kan fortfarande ha potential.

T-tröjor tar mest plats

En av de mest framträdande trenderna i analysen är att T-tröjor utgör en stor del i båda kategorierna.

I kategorin ”Medium” utgör T-tröjor 16 % av kläderna, följt av byxor med 12 %, toppar med 10 % och jeans med 10 %. I kategorin ”Low” utgör T-tröjor 17 %, medan toppar står för 11 % och byxor för 10 %.

Det är vanliga vardagskläder som dominerar i båda kategorierna. Det innebär dessutom att även små förbättringar i sorteringen kan ha betydelse, eftersom det rör sig om stora mängder av samma typer av textilier.

Svart, H&M och vuxenkläder

Färgerna ger en tydlig bild av materialet. Svart är den dominerande färgen. I en av sammanställningarna utgör svarta textilier 26 %, medan blåa står för 23 % och flerfärgade textilier för 16 %. Analysen pekar samtidigt på att vita och andra ljusa textilier är vanligare i kategorin ”Low”. En möjlig förklaring är att fläckar helt enkelt syns bättre på ljusa textilier.

När man betraktar de sammanlagda resultaten är H&M det mest framträdande varumärket i både Medium- och Low-kategorierna. T-shirts, mörka plagg, stora storlekar, vuxenkläder och stickade plagg är återkommande centrala kännetecken.

Fläckar och noppor är några av de största problemen

När man tittar närmare på felen blir det tydligt varför kläderna placeras i de olika kategorierna. I kategorin ”Medium” är fläckar det vanligaste felet med 24 %. Därefter kommer formförlust med 22 % och noppor med 19 %. Lösa eller utdragna trådar utgör 11 %, medan trasiga sömmar utgör 7 %.

I Low-kategorin ser bilden lite annorlunda ut. Här är pilling det vanligaste felet med 28 %. Svettfläckar utgör 23 %, medan övriga fläckar står för 22 %.

 

Kan en fläck vara skillnaden mellan avfall och återvinning?

Många av de registrerade felen handlar om saker som potentiellt kan åtgärdas. En fläck kan till exempel bero på rengöring snarare än dålig kvalitet. Det innebär att sorteringen inte bara bör handla om att avgöra om kläderna är bra eller dåliga. Det handlar alltså också om att undersöka vad som krävs för att ge kläderna en ny chans. Analysen drar nämligen slutsatsen att många textilier med fläckar potentiellt kan säljas vidare om de bara rengörs innan de går vidare till textilåtervinning.

Analysen av de insamlade textilerna visar att textilflödena innehåller mycket mer än bara kläder som har kastats bort. Vissa mönster återkommer i alla kategorier: T-tröjor, vuxenkläder, stickade plagg och stora storlekar utgör en stor del, medan svart är den vanligaste färgen och H&M är det dominerande varumärket.

Samtidigt visar analysen att fel som fläckar, noppor och förlust av form spelar en viktig roll för hur textilierna kategoriseras.

Det intressanta är att ett ”fel” inte nödvändigtvis innebär att kläderna är oanvändbara.

 

”Low” är inte nödvändigtvis slutet

En av de viktigaste slutsatserna från analysen är att kategorin ”Low” inte nödvändigtvis ska betraktas som slutstationen. Low har den största sammanlagda vikten, men materialen kan fortfarande ha potential för återanvändning, upcycling eller återförsäljning och därmed stödja den cirkulära ekonomin. Samtidigt verkar kategorin Medium ha en större försäljningspotential, eftersom textilierna generellt sett har färre fel och därför i högre grad kan säljas med minimala förbättringar. 

Analysens resultat och slutsatser visar därmed hur data och sortering av prover kan användas för att fatta mer rationella beslut om textilier. Istället för att automatiskt betrakta skadade kläder som avfall kan man undersöka om de kan tvättas, repareras, säljas eller användas på ett helt annat sätt.

För kanske handlar en mer cirkulär ekonomi inte bara om att bli bättre på att återanvända våra kläder, utan också om att bli bättre på att se värdet i det som vi annars skulle betrakta som ”avfall”. Som konsumenter kan vi förlänga klädernas livslängd genom att ge dem en ny funktion – till exempel kan en fläckig T-shirt användas som dammduk eller ett par gamla jeans sys om till en tygkasse. På så sätt kan vi som konsumenter bidra till att stödja den cirkulära omställningen.