I samarbete med NewRetex A/S visar ett avhandlingsprojekt hur både utformningen av insamlingsbehållaren och sociala faktorer påverkar resultatet. En viktig upptäckt är att rätt behållare och tydlig kommunikation med både insamlare och medborgare är avgörande för en hållbar textilinsamling.
Ett nytt examensarbete utfört av Mette Kirk Steenberg Jensen från Syddansk Universitet belyser vikten av att utveckla och förbättra metoder för insamling och försortering av textilavfall. Syftet med studien är att öka mängden återanvändning och materialåtervinning och samtidigt minimera problem med fukt och kontaminering i det insamlade textilmaterialet. Resultaten utgör ett viktigt bidrag till arbetet med hållbar hantering av textilavfall och stödjer utvecklingen av effektiva insamlingssystem inom ramen för SorTex-projektet.
I nära samarbete med NewRetex kombinerar studien designantropologiska metoder med avancerad dataanalys från företagets MES-system, som spårar textilier genom hela insamlings- och sorteringskedjan. Studien belyser hur samspelet mellan materialdesign, insamlingsinfrastruktur och sociala praktiker är avgörande för kvaliteten på det insamlade textilavfallet.
Insamlingsbehållare är en avgörande faktor för textilkvaliteten
Ett av de viktigaste resultaten av studien är det tydliga sambandet mellan typen av uppsamlingskärl, nederbörd, tömningsfrekvens och förekomsten av våta textilier.
Data från NewRetex och DMI ingår i en korrelationsanalys där graden av korrelation mellan nederbörd under olika perioder och geografiska områden beräknas i förhållande till mängden våta textilier i de olika containerlösningar som används i Danmark.
Analysen visade att 660-literscontainrar och större fraktcontainrar generellt sett har låg känslighet för regn. Här är fuktinnehållet mer beroende av sociala faktorer - såsom korrekt textilleverans, korrekt hantering och stängda lock - än av väderpåverkan. Det bör dock noteras att de 660-literscontainrar som ingick i studien placerades under tak, vilket naturligtvis minskade deras exponering för regn.
Däremot visade analysen att fraktcontainrar med sidoinlopp är betydligt mer känsliga för regn, vilket resulterar i en större mängd våta och förorenade textilier. Analysen visade dock att även dessa behållare kan hålla relativt låga fuktnivåer när medborgare och insamlingspersonal tillämpar god praxis, till exempel korrekt användning av behållarna och frekvent tömning.
Korrelationsanalysen visade också att tömningsfrekvensen har en betydande inverkan på alla typer av behållare. Oavsett behållarens materialitet minskar risken för fuktskador och kontaminering avsevärt om behållaren töms oftare. Resultaten tyder på att det inte bara är behållarens utformning, utan samspelet mellan materialitet, nederbörd och sociala rutiner som i slutändan avgör kvaliteten på det insamlade textilmaterialet.
De sociala rutinerna i infrastrukturen är avgörande för stabila insamlingsrutiner
Studien lyfter också fram sociala metoder som avgörande för en framgångsrik textilinsamling. Såväl medborgarnas kunskap och engagemang som insamlingspersonalens utbildning och arbetssätt har stor betydelse för att undvika kontaminering och säkerställa korrekt sortering. Genom intervjuer och fältobservationer har konkreta exempel identifierats där tydlig kommunikation och informationsinsatser har förbättrat resultaten. I projektet har informationsskyltar tagits fram och testats för att öka förståelsen och stimulera beteendeförändringar som leder till mer korrekt sortering. Dessa åtgärder är viktiga steg mot att etablera en korrekt och effektiv "proto-practice", en inledande gemensam förståelse och beteendeförändring, inom textilinsamling.
Ingen lösning som passar alla, utan lokalt anpassade system
I studien konstateras att det inte finns någon lösning som passar alla textilinsamlingssituationer. För att säkerställa effektiva insamlingsmetoder måste metoderna utformas och anpassas till lokala förhållanden som befolkningstäthet, bostadstyper och geografiska egenskaper. Det är också viktigt att se insamlingssystem som dynamiska och iterativa, med löpande utvärdering och anpassning för att möta förändrade behov och krav.
Mette Kirk Steenberg Jensens avhandlingsstudie är ett viktigt bidrag till utvecklingen av flexibla och effektiva metoder för hantering av textilavfall. Resultaten kommer att vara en integrerad del av SorTex-projektets insatser för att hjälpa nordiska intressenter och kommuner att uppfylla de nya EU-kraven på separat insamling av textilier och skapa en mer cirkulär och hållbar textilindustri.